|
Hem |
Historik
Lite av varje om och runt
Stångaspelen...
FGI, Föreningen Gutnisk Idrott, bildades i oktober 1912 med syfte att värna de
traditionsrika gutniska idrotterna. Redan 1913 anordnades den första i raden av stora
tävlingar i de gutniska idrotterna, i FGI:s regi.
I föreningens första styrelse återfanns Reinhold Dahlgren, ung förskollärare, med
stora "pärkkarls"-meriter, som kom att betyda mycket för den gutniska idrotten
i allmänhet och Stångaspelen i synnerhet. I egenskap av ordförande i Stånga IF,
styrelseledamot i FGI och inflyttad "stanggboe" (Stångabo), bidrog han starkt
till att FGI:s och Stånga IF:s (bildad den 8 maj 1921) pärk- respektive varpatävling
samordnades till att bli de första Spelen den 27 juli 1924. En annan bidragande faktor
var att Gotlands idrottsförbund (GI) samma år beslutat att slopa de gotländska
idrottslekarna på sitt program, vilket medförde att FGI ensamt fick axla ansvaret för
dessa.
Platsen för tävlingarna var Akarskogen (eller Gumbalde äng), alldeles intill Stånga
kyrka, samma plats där GI tidigare förlagt sina tävlingar. Ända fram till och med 1948
tävlades det årligen på denna "åker", med undantag för 1928 då tävlingen
förlades till Visby på grund av en större utställning där och 1940, då Spelen
ersattes av "minispel" (om mästarpokalerna) vid Snäckgärdsbaden, på grund av
kriget. 1949 togs marken åter i bruk av gården den tillhörde, vilket medförde att
Spelen fick flyttas till Roma. För att kunna återbörda Stångaspelen till Stånga och
samtidigt lösa markfrågan en gång för alla, bildades Föreningen Stangmalmen.
Föreningens uppgift var att iordningställa och förvalta den allmänning och tidigare
exercisplats i centrala Stånga som dåvarande Stånga kommun upplät. Efter stora
insatser av ideella krafter kunde år 1956 Stångaspelen åter genomföras i Stånga, på
provisoriska planer på Stangmalmen - efter sex år i Roma och ett inställt Spel 1955 som
ersattes av uppvisningstävlingar vid Gotlands jubileumsutställning i Visby. 1957
invigdes Stangmalmen officiellt under pompa och ståt. Alltsedan 1956 har det
tävlats på Stangmalmen, i obruten svit!!
Sedan starten 1924 och fram till och med 1963, tog Stångaspelens huvudtävlingar en
dag i anspråk, med få undantag förlagda till juli månad. Förtävlingar i pärk hölls
som regel någon vecka innan. År 1964 slogs dessa båda tävlingar samman till två
sammanhängande dagar, lördag och söndag. (Begreppet "ANDRA HELGEN I JULI"
myntades några år senare och har sedan dess varit riktmärket för när
Stångaspelsdagarna infaller). Efter drygt tio år med relativt svagt deltagande i varpa
inleddes samma år början på den uppgång till drygt 40-talets tidigare rekord och har
sedan dess legat på en konstant hög nivå. I början på 70-talet inleddes sedan den
pärk-"boom" som vi förhoppningsvis ännu inte sett slutet på (se diagram på
pärksidan) och 1978 ansåg man sig tvungna att även ta fredagen anspråk. Antalet
deltagande pärklag hade då under dessa åtta år mer än fördubblats efter att sedan
starten i stort sett legat på samma nivå. Vid Stångaspelen 2008 hade 1970-års siffror
drygt 6-faldigats och nytt rekorddeltagande kunde konstateras. 203 lag!!
Idag krävs fyra hela dagar (sedan 1991) för att genomföra tävlingarna.
Ca 2 300 deltagare tävlar numera årligen i Stångaspelen, och allt det praktiska sköts
av ca 300 funktionärer. Allt arbete sker ideellt!!
Även i en så här kort historieskrivning måste Reinholds son Anders Dahlgren
1924-1997(AD), nämnas särskilt. Även om det alltid är svårt att lyfta fram enskilda
personer i en sådan här stor organisation med väldigt många involverade, förknippas
Stångaspelen på senare tid ofta med Anders Dahlgren - en entusiast av stora mått och av
media given epitet "Stångaspelsgeneralen" under sin verksamma tid.
Med sitt stora intresse för de gutniska idrotterna och då särskilt pärk, arvet från
fadern, men också med insikten om hur viktig Stångaspelen är som kulturbärare och
ansikte utåt för den gutniska idrotten, verkade AD i ledningen sedan början av
femtio-talet till och med 1994. En stor del av arbetet med att marknadsföra Stångaspelen
såväl inom som utom landet kan tillskrivas AD. Vidare har hans intresse för de gutniska
lekarnas historiska rötter mynnat ut i utbyten med skottar under främst 70-talet och
franska "pärksläktingar" 1990 och 1991. Dessutom representerades Gotland vid
världskongressen för handspelade bollarter i Valencia, Spanien 1994. AD fick Gotlands
kommuns kulturpris 1992 för bl.a sina gärningar för den gutniska idrottens bästa.
Ordförande i Stånga IF (1962-1976) och i FGI (1973-1994).
AD valde att sluta sitt aktiva arbete i organisationen 1994, och fungerade därefter som
rådgivare och ambassadör i Kulturföreningen Stångaspelen fram till sin bortgång den
30 december 1997.
Organisation
Under 1990-talet har det funderats kring olika lösningar på hur Stångaspelen skall
organiseras inför framtiden, dels för att på bästa sätt kunna svara mot det stora
intresset för deltagande, dels för att på ett effektivt sätt ta tillvara alla dessa
ideella insatser som görs av alla medarbetare.
I december 1995 bildades
den fristående Kulturföreningen Stångaspelen,
till en början en
allians mellan Stånga IF, Föreningen Gutnisk Idrott och Föreningen Stangmalmen.
Som "neutral" ordförande valdes Thomas Fogelberg.
2003 frikopplades föreningen helt från dessa "moderföreningar". Efter moget
övervägande upplöstes föreningen vid årsskiftet 2004/2005. Ansvaret för Stångaspelen har numera FGI. Man kan säga att cirkeln är sluten. Skälet till
denna förändring var helt organisatorisk, ett sätt att förvalta personella
resurser på ett effektivare sätt. Nog så viktigt med tanke på svårigheten
att rekrytera nya medarbetare.
FGI's styrelse för
verksamhetsåret 2011
|
Anders Mattsson (hedersordförande) |
|
Mikael Nilsson (ordförande) |
|
Gunilla Lindström (vice ordförande) |
|
Olof Thomsson (skattmästare) |
|
K-G Runander (hedersledamot) |
Thomas Fogelberg (hedersledamot) |
Lennart Blom (hedersledamot) |
|
Kerstin Österberg |
|
Jan-Inge Ahlgren |
|
Jan-Arne Riéem |
|
Håkan Nyberg |
|
Suppleanter: Niklas Ulmstedt,
Tomas Ardin |
Stånga
En socken på mellersta Gotland med
drygt 500 invånare. Vid sidan av Stångaspelen mest
känd för den rikt skulpterade sydportalen på kyrkan från 1200-talet och Kylverstenen.
På senare tid även genom Gumbalde Golfbana - en 18-håls parkbana centralt i samhället,
med restaurang- och hotellverksamhet. I övrigt ett rikt företagsliv och med
viktiga faciliteter såsom bank, skola och livsmedelsbutik, vilket gör Stånga
till ett livskraftigt samhälle på den gotländska landsbygden. Dessutom har
"Malmgard" en 9-banors bowlinghall. Läs mer
om Stånga här!
Stangmalmen
Platsen för Stångaspelen sedan 1956, som förvaltas av Föreningen Stangmalmen, är
idag en parkliknande idrottsplats mitt i Stånga samhälle, 50 km sydost om Visby. Den
totala ytan är ca 115 000 kvm, vilket motsvarar ca 19 fotbollsplaner. Sveriges största
inhägnade idrottsplats!? På området finns en mindre campingplats som ställs till
förfogande för tävlande med familjer under tävlingsdagarna. Karta
Priser
Kostnaderna för priserna som delas ut under Stångaspelen uppgår
till ca
80 000 kronor. Priserna består vanligen av medaljer, plaketter och glas i olika kombinationer. Utöver dessa intecknas och delas ut ett
stort antal specialpriser och vandringspriser samt delas ut en pärkboll till varje
deltagande pärklag (bollarnas värde ca 45 000 kronor).

Pärkboll
När infaller Stångaspelen?
Sedan sextiotalet infaller Stångaspelen alltid "ANDRA HELGEN I JULI". Med
helg avses här obruten helg (lördag - söndag) i juli. Stångaspelsdatum för de
kommande fem åren:
|
2011 |
7 - 10 juli |
|
2012 |
11 - 15 juli |
|
2013 |
11 - 14 juli |
|
2014 |
10 - 13 juli |
|
2015 |
9 - 12 juli |
|